AI, eller Artificiell Intelligens kan härledas till mycket gammal idéer och sagor om att på olika sätt, kanske främst genom magi, animera döda föremål för att ge dom liv och tänkande. Den gamla judiska legenden om lerstatyn Golem som får liv är bara en av många liknande sagor. Inom Science Fiction är berättelser om intelligenta maskiner en lika gammal ingrediens som genren själv. AI som forskningsområde är inte väldigt gammal. Så snart datorerna var tillräckligt utvecklade började forskare genast att fundera över hur man skulle kunna använda tekniken och kunskapen om datorer för att skapa artificiell intelligens. Här berättar vi om den första tiden och om hur utvecklingen startade.
Hur startade Artificiell intelligens som vetenskap?
Grunden för AI som vetenskap och forskningsområde lade forskare under sommaren 1956. Då samlades intresserade människor för ”Dartmouth-konferensen” eller ”Dartmouth Summer Research Project on Artificial Intelligence ”. Marvin Minsky, Nathaniel Rochester och Claude Shannon, samt John McCarthy som även agerade organisatör för projektet, samlade en grupp utvalda forskare. Under en månad brainstormade de fram idéer som skulle bli startskottet för framtida forskning om AI. Det var även här som begreppet ”AI” myntades.
McCarthy skrev introduktionen till projektet:
We propose that a 2 month, 10 man study of artificial intelligence be carried out during the summer of 1956 at Dartmouth College in Hanover, New Hampshire. The study is to proceed on the basis of the conjecture that every aspect of learning or any other feature of intelligence can in principle be so precisely described that a machine can be made to simulate it. An attempt will be made to find how to make machines use language, form abstractions and concepts, solve kinds of problems now reserved for humans, and improve themselves. We think that a significant advance can be made in one or more of these problems if a carefully selected group of scientists work on it together for a summer.
Artificiell intelligens: De gyllene åren
Åren mellan 1956 och 1974 brukar man kalla de gyllene åren eftersom man gjorde mycket forskning och en mängd olika framsteg inom AI under dessa år. Ett viktigt framsteg inom programmering stod Allen Newell och Herbert A. Simon för 1961 genom att introducera Means-ends analysis, eller MEA, som teknik för strategier inom problemlösning. Detta gjorde de i sin dator genom sitt program för problemlösning, General Problem Solver. Andra program kunde utföra imponerande beräkningar av geometri och Algebra, till exempel Herbert Gelernter’s Geometry Theorem Prover (1958) och SAINT, skriven av Minsky’s student James Slagle 1961. Andra program letade genom mål och delmål för att planera handlingarm exempelvis som STRIPS system utvecklade vid Stanford för att kontrollera rörelserna hos sin robot Shakey.
Artificiell Intelligens: Den första Ai Vintern
De gyllene åren var präglade av optimism. Många trodde att inom tjugo år så skulle man ha utvecklat en dator som kunde tänka helt själv. Men när resultaten blev allt fattigare och så småningom uteblev drog USA tillbaka all finansiering 1974. Det var först 1980 som forskningen kom tillbaka, vilket skedde i Storbritannien. Man ville då genskjuta Japan som hade kommit igång ordentligt med egen forskning och gjort egna framsteg.